Så var det dags för ett litet inlägg igen då, sitter här vid en dator och funderar på hur olika riktningar livet tar. Här sitter jag i gråkyla och lite typiskt svenskt förvinterväder och vaktar hund och katter medana ägarna

badar och solar sig långt härifrån. Visst är det orättvist på något vis, hmm

vore inte fel med sol och värme nu. Skulle verkligen byta ut julfirandet i Sverige mot jul och Nyår i ett varmt land, fast sedan ville man förmodligen inte åka hem igen. Vi har det bra djuren och jag, gör precis som vi vill inte fel . Tillbringat dagen både här och även hemma med två mycket sura fyrbentingar som tycker matte sviket dem ohyggligt. Är liksom lite omöjligt att släppa i hop dem då det är tre fullvuxna hanhundar, kan vara lite dumt.

I natt rymde våran vita katt Snobben ut genom fönstret i duschrummet, han är rätt ny på stället, så jag undrar verkligen om han kommer tillbaka igen.han fick upp fönstret själv och så var han väck. svenne den andra katten hade också gått ut men han gick omkring och ville vi skulle släppa in honom igen så han hade kommit på att han nog skulle bo där tror jag. synd på Snobben för han var så vacker och alldeles snövit.
Blir inte långt i kväll för jag är precis dödstrött.
Sov Gott

                 

Så har vi äntligen kommit så långt att man kan säga man är inflyttad. Ett sådant slit det är med att flytta och vad saker man har trots man tycker man slängt halva huset. Tack vare snälla släktingar och vänner så gick det fint med själva flytten men sedan skall allt på plats. Ja där är vi fortfarande men det går frammåt. vi fick dock till det så mycket att vi kunde fira första advent hjälpligt i alla fall.
 
Under denna veckan så har vi plockat saker, satt upp tavlor,satt in en diskmaskin ja lite av varje. Det tog en förfärlig tid att få in bredbandet, så förvånad jag blir...Heja Telia ni förnekar er aldrig.
Sedan skall man komma i håg att man efter lång tid nu har en ny adress, inte helt lätt det. Dock samma telenummer som väl är.

Hundarna tyckte först det var väldigt underligt att vi körde bort alla saker.
Esci är den mest nyfikna hund som går på ett par tassar, jag ljuger inte om jag påstår att han kollat av varenda sak som burits ut och senare burits in.
Inte ett steg utan Esci var bakom och man höll på att stå på huvudet på honom. Zimba tog det på sitt sätt -"Går jag inte ur bilen så kan de inte missa mig när de skall hem". Han satt konstant i bilen i tre dagar, vägrade på det bestämdaste att gå ut.
Esci lever mer i nuet och är alldeles för nyfiken för att klara av att vara så passiv. När vi första natten skulle sova där, ställde sig Esci framför min säng och tittade mig djupt in i ögonen precis som om han tänkte " Är du klok  eller, inte skall vi sova här, dags att åka hem här. Kom igen bara så drar vi".
Efter lite funderingar så beslöt han att skulle vi stanna där, ja då fick väl han det också, så enkelt var det. Dock skulle han ligga uppe på oss med alla sina 50 rottweilerkilon, och det kändes.
Nu börjar de dock acklimatisera sig och det är rätt kul för dem att få så mycket frihet som det bara går. De verkar trivas och det gör vi också.
Katterna tycker dock detta var en totalt fjollig idè och vem vet hur länge de behöver vara inne. Hoppas de kan gå ut rätt fort.
Så har det blivit andra advent och därför avslutar jag detta inlägg med det andra ljuset i adventsnatten.
Vi hörs