I en ålder där han som hund står på livets höjdpunkt får vi det tråkiga
beskedet att våran Rottweiler Esci drabbats av diabetes. Efter den dagen

har inget varit sig likt i våran familj. Vetrinärbesöken avlöser varandra och det
skall sprutas på bestämda tider, mat på bestämda tider, vad man än skall göra
så måste insulin och mat följa med. man vänjer sig men det är tufft. En normalnivå
på insulinet är inte lätt att få till, det bara hoppar upp och ner.

Vi har haft turen att få tag i en alldeles underbar veterinär på Läckeby djursjukhus,
som verkligen lägger ner hela sin själ på våran hund och oss.Trodde inte människor av detta slag
existerade längre men det finns uppenbart undantag, både han och hans fru varit så underbara
och gör allt vad som står i deras makt för att komma tillrätta med Escis problem.
Diabetes på hund skiljer sig rätt radikalt från när människor drabbas av det.
Esci blivit så förändrad, vilket är så tråkigt. Han är fortfaraande väldigt snäll och gosig,
men man ser att sjukdomen förändrat honom rätt ordentligt. han vill vara som vanligt
men det funkar inte riktigt så längre.
Vi får kämpa på med vår Esci och förhoppningsvis så får vi det i balans snart.

Prillan och jag tävlat både lydnad och Rallylydnad och det gått otroligt bra för den lilla damen
och det är kul.
För Escis skull får vi lugna ner tävlandet ett tag nu för han behöver vara hemma i lugn och ro så Prillan och jag får träna in de andra grejorna så de är klara när våren kommer igen.
Nej nu blir det ut och räffsa lite löv så det blir klart innan vintern dyker upp.
See You